04:45 ringde klockan imorse. Gick förvånansvärt bra att gå upp ändå. Kan bero på den tandvärk jag ådragit mig. Det är ytterliggare en visdomstand som spökar igen. Att något så litet kan göra så förbannat ont?
Idag startar det nya livet för mig och min fru, vi blir särbos. Detta beror inte på att vi behöver en "paus" från varandra, utan att hon har fått ett arbete på annan ort. Det va med ett visst vemod jag åkte iväg imorse. Är på väg till Stockholm för att gå en utbildning på två dagar. Först så tänkte jag att; "jaja, det är lugnt vi ses ju på tisdag kväll". Men så är det dessvärre inte. Min älskade fru är inte tillbaka hos mig förrän på fredag eftermiddag :o(
Så nu skall man lära sig att sova ensam i vår stora säng :o(
Samtidigt som denna ganska stora förändring sker så skall vi båda komma igång med träning, viktminskning, nya tag i karriären, bättre kost, inget godis på veckorna etc...
Varför väljer man nästan alltid att ta allt jobbigt på en och samma gång?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar